Igår gick jag och Emma till grustaget. Japp, det är sånt man gör här ute på landet. Bästa utsikten här i området och ett väldigt faschinerande och filosofiskt ställe skulle jag säga! Vi stog ett tag där vid kanten till grustaget (där man inte får stå, höhö) och utmanade ödet. Kastade lite stenar för att se sanden och gruset rasa (för på landet behöver man inte åka till Tuna Park för att underhålla sig).

Sen bestämde vi oss för att vara lite busiga och gå ner  i gropen, självklart inte stupvägen. Stog där nere kanske en halvtimma, kastade sten och halkade runt på isen, och försökte få igång en lavin. Av sand dårå. Det var kul.

Vi ville inte ta vägen tillbaka i fall någon sur gubbe skulle skrika på oss, så vi gick genom skogen. Lite brantare än vi hade tänkt oss, så det fick bli bergsklättring.




Om någon är intresserad av denna turistattraktion bestående av fin utsikt, stenkastning, ishalkning, smygning och bergsklättring, slå mitt nummer för mer information.