Den här veckan har jag varit lite frustrerad. Men det är sånt som ändå funkar när det finns så många andra saker som värmer i hjärtat.

Byron (jag skiter i, nu säger jag namnen, ingen vet ändå vart vi bor eller what ever) som alltså är sju, hoppade upp på mig när jag kom ner på morgonen, skrattade och var "conected to me". Faktiskt var det inte jobbigt alls utan bara gulligt. Jag dippade honom och han tjöt av skratt och sa att jag var "the best dipper ever".

Sarah (5) gav mig en ritning av hennes hand idag med massa hjärtan i och sa "I made it for you. That means that I love you. Jar alska de!"

Daphne (3) och jag lekte ett pretending game och två skurkar kom in i vårt hus. (I leken alltså.) Jag var pappan och jag sa att jag blev rädd för skurkarna. Då hoppar hon upp och ger mig den största kramen någonsin och säger att allt ska ordna sig med sin gulliga lilla röst. Släppte mig typ aldrig. Här om dagen fick jag dessutom en jättepuss. Om det var Sarah skulle detta klassas som dagligt, men när det gäller lillan tar man verkligen åt sig eftersom hon är lite mer.. 3-årig.

Igår var jag och Leffa på vår första danskurs! Vi kom för sent för vi tappade bort oss och blabla, men vi hann innan vi började dansa i alla fall. Intermediate vet jag inte riktigt om det var, snarare nybörjare, men läraren verkar skön även om han pratade väldigt mycket. Men det berodde nog dels på att det var första gången, så jag längtar tills nästa gång! Annars var det bara skönt att stå framför en spegel igen, men skön musik, stora kläder och gung i benen. Kärlek - alltihoppa.