Jag är så duktig när jag bestämmer mig. 5 km på gymet i tisdags, känns bra! Eftersom jag hatade (hatar?) att springa som sagt. Igår hade jag ställt klockan 1 ½ timme tidigare för jag skulle ut och springa. Jag var trött. Väldigt trött. Jag bestämde ja, jag bestämde nej, ja, nej och tillsist ja. Så ut i kylan, 5 km oavbrutet = stolt.

Och idag. Slutade 3. Velade. Satte mig vid datorn. Precis innan det blev mörkt drog jag ut och sprang rundan igen, BRA JULIA! Det är inga problem att dra sig till gymet, det är när jag tvingas springa ute som det känns så mycket jobbigare. Men jag kanske har vänt på det nu?

Ja ja, babbel babbel, men ändå.

Nästa vecka ska jag köpa/få en MacBook Pro. Det känns också bra, shiho!