När Fabbe åkte hem packade han med sig lite av de kläder och skor som inte kommer vara nödvändiga för de årstider jag har kvar här. Så klart blev det inte så mycket jag hade hoppats på, jag tänkte att den här kommer jag nog kunna ha nåååågongång och sen är det ju den där veckan i Miami i mars som förstör lite. För det kommer ju inte vara kallt där inte. Så jag antar att jag fortfarande kommer få betala en fet summa för en extra resväska hem i april.

En annan sak som kommer ta plats i min väska och som jag egentligen inte behöver här är till exempel boken som Emma gav mig innan jag åkte, men den kunde jag omöjligt skicka med Fabbe. Det är något som verkligen tillhör mig, betyder mycket och ska den tappas bort med en resväska på väg hem till Sverige så ska det vara i min och inte någon annans. Så är det bara. Samma sak gäller alla teckningar, tavlor och kort.

Trots att det ändå är ganska långt kvar tills jag åker kändes det ändå vemodigt att skicka iväg grejer. En påbörjan till att packa ihop mitt liv. För det här är verkligen det enda livet jag har nu, med huset sålt hemma och allt. Jag kan inte fatta att jag måste packa mig själv härifrån så småning om.