Jag hatar som bekant att springa. Långa sträckor alltså. Himla tråkigt och omotiverande, spelar ingen roll hur bra man mår efteråt.

Spurta är en annan sak. Så fantastiskt härligt att ge allt man har i några tiotals sekunder och känna håret fläkta av farten och inte av vinden. Älskar ljudet av snabba, lätta steg på en smågrusad väg - SCHRITCH SCHRITCH SCHRITCH!