18 Oktober 2011, 21:39
GREETER&BUKETT&BARNSLIGHETER
När jag gått av planet insåg jag att jag kände igen mig - jag var ju här och bytte plan på väg hem från Malaysia i somras! Flyget var en halvtimme försenat men det gjorde inget, när jag kom ut genom "arrivals" stod det ändå en ung, gullig turk (låter ju dock allt annat än gulligt) med en skylt; "Miss Julia Ingemarsson". Första gången man blir välkomnad på det sättet!
Väntade in bilen som skulle ta mig till hotellet och där kommer den fetaste svarta BMW:n med baksäte som en limousin. Jag satt och nästan skrattade för mig själv av knäpphet den 40 minuter långa bilturen till hotellet. Om tio dagar är det independence day här, så TUSENTALS flaggor var upphängda på linor trävs över vägarna i hela stan. Ganska häftigt faktiskt. När vi kom fram till hotellet öppnade en piccolo dörren för mig och jag välkomnades med en bukett rosor samtidigt som jag blir föst in genom feta entrén.. SHIET VILKET HOTELL! Nu fnittrade jag på riktigt för mig själv, kände mig fan som en prinsessa och undrade om jag skulle kommit i högklackat och kavaj.
Blir visad till rummet där jag möter familjen minus 1,5-åringen som nyss gått och lagt sig. Hur trevliga föräldrar som helst som erbjöd mig att ringa upp room service eller vad jag än ville ha - notan skulle de tänka på senare. De gick och crashade och jag hängde en stund med 3,5-åringen M och 5,5-åringen P. Redan efter två timmar med dem tycker jag att de är HUUUUUR GULLIGA SOM HELST!!
Den yngsta slocknade ganska snabbt efter några sagor, men P ville vara uppe "to talk". Fjanterier på hög nivå, kuddkrig, prutt i ansiktet och kittel. "I like you" sa P och tittade mig in i ögonen. "It's ok if you miss B, S and D, I love babysitters". Shit vad lättsmält jag är. Men så jävla söt.
GUUUUD VAD JAG HAR SAKNAT DET HÄR!! Vara barnslig och överdriven och rolig och skratta åt pruttar och lalla runt och snacka engelska. Det känns helt surrealt. Eller surrealistiskt kanske det heter. Det är så stört att de liksom känner familjen i Boston. Man blir ju påmind om man säger så.
Nu ska jag gå och lägga mig bredvid min nya roomie for the week. Jag känner på mig att det här kommer bli en mycket bra, rolig och mysig vecka!
Kommentarer (1)
Väntade in bilen som skulle ta mig till hotellet och där kommer den fetaste svarta BMW:n med baksäte som en limousin. Jag satt och nästan skrattade för mig själv av knäpphet den 40 minuter långa bilturen till hotellet. Om tio dagar är det independence day här, så TUSENTALS flaggor var upphängda på linor trävs över vägarna i hela stan. Ganska häftigt faktiskt. När vi kom fram till hotellet öppnade en piccolo dörren för mig och jag välkomnades med en bukett rosor samtidigt som jag blir föst in genom feta entrén.. SHIET VILKET HOTELL! Nu fnittrade jag på riktigt för mig själv, kände mig fan som en prinsessa och undrade om jag skulle kommit i högklackat och kavaj.
Blir visad till rummet där jag möter familjen minus 1,5-åringen som nyss gått och lagt sig. Hur trevliga föräldrar som helst som erbjöd mig att ringa upp room service eller vad jag än ville ha - notan skulle de tänka på senare. De gick och crashade och jag hängde en stund med 3,5-åringen M och 5,5-åringen P. Redan efter två timmar med dem tycker jag att de är HUUUUUR GULLIGA SOM HELST!!
Den yngsta slocknade ganska snabbt efter några sagor, men P ville vara uppe "to talk". Fjanterier på hög nivå, kuddkrig, prutt i ansiktet och kittel. "I like you" sa P och tittade mig in i ögonen. "It's ok if you miss B, S and D, I love babysitters". Shit vad lättsmält jag är. Men så jävla söt.
GUUUUD VAD JAG HAR SAKNAT DET HÄR!! Vara barnslig och överdriven och rolig och skratta åt pruttar och lalla runt och snacka engelska. Det känns helt surrealt. Eller surrealistiskt kanske det heter. Det är så stört att de liksom känner familjen i Boston. Man blir ju påmind om man säger så.
Nu ska jag gå och lägga mig bredvid min nya roomie for the week. Jag känner på mig att det här kommer bli en mycket bra, rolig och mysig vecka!
Kommentarer
Postat av: Maja
Rolig har du väl aldrig varit!
2011-10-19 @ 09:07:54
Trackback