Så, i torsdags när jag kom hem från träningen stötte jag ihop med vår granne Christoffer.

"Nej men, hej HEJ!" sa vi och började tjöta lite.

Ingen cykelpump hade han eller sina två roomies att låna ut, "är det något annat fröken behöver?" frågade han och jag svarade att lite pannkakor skulle ju inte sitta helt fel.

Igår kväll när vinet flödade lite halvt knåpade jag ihop ett brev, sa att vi förväntade oss pannkaksfrulle på sängen idag kl. 9:30, stoppade tre makaroner i kuvertet, la det utanför deras dörr, plingade på och gick upp tillbaka till lägenheten.

Imorse prick 9:30 vaknade vi av att dörrklockan ringde, någon bankade på dörren. Efter att ha vaknat till på riktigt runt 9:34 stod denne någon fortfarande och plingade på dörren och vi segade oss upp och tänkte "men guuud, har han verkligen gjort pannkakor..?"

Han hade gått tillbaka till sig, men vi gick ner och plingade tillbaka, möttes av halvportugisen Christoffer som glatt sagt att han faktiskt stekt pannkakor och ville bjuda. "Jag trodde ni drev och då ville jag faktiskt göra det på riktigt, gud förlåt om jag väckte er!" HUR GULLIG?! Så vi gick upp till oss, bryggde lite kaffe och satte oss och åt pannkisar i två och en halv timme. Nominering till världens bästa granne kanske skulle vara på sin plats?!