06 Maj 2013, 22:43
Kommentarer (0)
ÅKA&TÅG&BAKLÄNGES
Så här ska jag tänka nästa gång jag tvingas åka baklänges på ett tåg, vilket på något jäkla vis händer typ varje gång jag befinner mig på ett. Det är utvalda ord från Alex Schulman. Han är bra, det är bra ord, jag gillar honom. Jag gillar sådant där skriveri. Jag struntade dock i slutet, eftersom han har en förmåga att deppa lite på riktigt Schulman-vis. Hans deppighet är intressant, ibland känner man igen sig, ibland inte. Men intressant, ja.
"Jag har förstått att det finns människor som inte gillar att åka baklänges i tåg. De tycker att det är obehagligt och felvänt, de blir åksjuka och sitter och mumlar och vill av. Jag tycker alltmer om att åka baklänges. Det finns något i det perspektivet som lugnar mig. Att slippa se saker som tornar upp sig framför en, att njuta av att se saker som försvinner bakom en. Som man tänker sig på safari, när man sitter bak i den öppna jeepen efter en lyckad jakt och ser savannen krympa där borta. Det finns något fridfullt där. Tåget blir en tidsmaskin. Allt som ligger framför tåget på rälsen är framtid och allt som ligger bakom det är dåtid.Tåget blir en tratt genom vilken livets alla oändliga möjligheter reduceras till ett definitivt förflutet. Och jag sitter och tittar ut på det som redan hänt. Jag åker genom Sverige, förbi stugor med vita knutar och människor som just där och då gjorde något. Någon körde en skottkärra, en annan plockade med en vattenslang. Allt är ljudlöst, men fyllt av liv."
Jag måste köpa hans böcker.
Kommentarer
Trackback
