En av de skönaste saker som finns är att ha bestämt sig för att träna, men sen i sista stund bestämma sig för att man faktiskt är för trött och därmed skiter i det, samtidigt som man vet med sig att man har tid och möjlighet att ta igen det förlorade passet en annan dag i veckan. 

 

Då slappnar kroppen helt plötsligt av och man får massor av tid över. Det är så skönt. Som just nu, när jag under natten halvsov i sex timmar, satt på kontoret till fem, bar hem tre aptunga matkassar, försöker kurera blåsan i blåsan i blåsan under foten, och är svinhungrig. Då har man det allt bra på soffan en stund.