Jag är inte rädd att sova själv, men jag har vant mig med att få somna och vakna med den jag älskar varje dag. Vilken himla tur och lycka att vi kan göra det, det är verkligen inte alla som har den möjligheten. Alla vill det inte heller. Men det vill jag, så nu känns det så där tomt. Jag ska försöka få ut något positivt av det och gå och lägga mig tidigt för en gångs skull, nu. Och längta till onsdag kväll. Puss.