Det är årets mörkaste dag och vi vaknade till soluppgången så sent som kvart över nio. Vackert. I helgen har vi mest myst, under tiden som vi hängt upp gardiner och varit på middag i ett juligt hus. Jag satte mig ikväll på tåget mot Eskilstuna för att fira jul, så jävla kär. Så där löjligt kär nästan. Ni vet det där paret som pussas tusen gånger innan en av dem ska hoppa på tåget? Det är vi. När hon äntligen stigit på hoppar han också på tåget för en snabb sista puss. Det är vi. Han där ute på perrongen går jämsides med henne inne på tåget, som är på väg till sin plats. Det är vi. Hon på tåget sätter sig i sätet, pussar mot rutan, ler och fnissar mot han som lika leende ritar ett hjärta i dammet på andra sidan fönsterrutan. Det är också vi. Och jag älskar oss.