I nästan en hel vecka har jag nu varit 24. Förutom att det känns ovant att ställa in just "24" istället för "23" på löpbandet på gymmet tycker jag inte att jag märker någon vidare stor skillnad. Det är jag ganska nöjd med! Under min vecka som 24-åring har jag dock sysslat med en del saker jag tycker man kan klassa som halv-vuxna i alla fall.

 

Först och främst har jag skrivit på lägenhetskontraktet på Postgatan. Jag och Emelie har varit duktiga och pluggat effektivt eftersom jag knappt kommer ha tid nästa vecka då jag ska jobba och inskolas på Länsförsäkringar mån-tors, 8-17. Tidiga morgnar och långa dagar för en som är van vid studentlivets flexibilitet. Jag har även köpt fyra stolar på Blocket som jag fick hemfraktade igår kväll, samt lagat linsgryta. Ja, linser är ganska vuxet tycker jag. Jag har även anmält mig till donationsregistret.

 

Sist men inte minst har jag fattat ett vuxet beslut och på riktigt avslutat en relation där mina känslor aldrig helt ville blomma ut. Smärtsamt var det dock, att se någon så ledsen, och ännu värre att veta att man själv är orsaken. Att själv känna känslan av tomhet, vilken nog kommer finnas där ett tag. Han har ju ändå varit "min" i ett år. Idiotisk känner jag mig, som avfärdat någon som såg mig som sitt livs kärlek, ville ge mig världen, och gjorde allt för mig och för att få mig. Jag tvivlar inte en sekund på att han skulle ge mig en fin framtid - underbara, fantastiska kille. Men det är ju inte det det handlar om. Det ÄR ju inte DET det handlar om, när man inte är kär.

 

Hur som helst spenderar jag alla hjärtans dag tillsammans med Nina, och det är ju inte fy skam.