Som vanligt var det svårt och gjorde ont att lämna familjen i USA, och några tårar föll. Jag är ju van med att inte ha dem fysiskt närvarande i mitt svenska vardagsliv, men att så tydligt få det bekräftat gång på gång, varje gång jag lämnar dem, känns som ett slag i ansiktet. Jag vill ju så klart ha dem närmre mig, se barnen växa upp och finnas för dem, men faktum är ju helt enkelt att vi bor på varsin sida av jorden. Man får så klart se det positiva i det även om det ibland är svårt - tänk att jag har ytterligare en familj i ett annat (relativt exotiskt) land som jag regelbundet träffar!

 

Hur som helst är det verkligen ett helt annat liv där borta, man hittar snabbt tillbaka till känslan man hade när man bodde där för några år sedan, och när man kommer tillbaka till Sverige tar det ett par dagar att komma tillbaka till verkligheten. Jag har tur som har världens underbaraste kille vid min sida, som i slutänden definitivt gjorde det mindre jobbigt att komma hem.

 

Det blev något av en rivstart i och med att jag började skolan (Företagsekonomi 2 på Handels i Gbg) dagen efter jag kom tillbaka och träffade en helt ny klass. Jag skulle även sätta mig in i långa artiklar om "postmodern marketing" och "competing on resources" för att dagen efter vara med i seminarium i den första delkursen, strategic marketing. Hur som helst är det igång nu och imorgon jobbar jag första passet på Länsförsäkringar sen i juni. Skolmässigt vill jag egentligen bara att den här terminen ska passera så att den är klar, roligare saker väntar ju! Men annars ska jag njuta så mycket jag kan av hösten.