Det visade sig att jag nu ändå får åla baklänges. Annars är det ju inte så jättestor skillnad här, större säten och de bjuder på kaffe, vatten och frukt. Första klass har dock ingen påverkan på försenade tåg, så likt förbannat stod vi stilla i 45 minuter, sju meter utanför centralen på grund av växelfel. Hatar känslan av att slösa min tid och mitt liv på grund av sådana här saker. 

Nåväl, vart är jag på väg då, jo till Stockholm och Sara. Det blir mysigt! Det ryktas att charkisar och rött vin väntar när jag kommer fram, vilken lyx. Men fram till dess får jag försöka irritationen att rinna av mig, ta av mig skorna och dra upp benen under mig i det större sätet. Jag lutar huvudet bakåt i min stora mössa, blundar och andas ett par sekunder.

Om en stund ska jag ta upp Alex och Sigges bok Tid, om jag nu klarar mig från baklängesåksjukan. Till det kanske jag tar en gratis klementin och en kopp kaffe. Några podcasts väntar på att bli lyssnade på och när jag blir lite hungrig ska jag äta min medhavda kesomellis. De där finns ju att köpa färdiga, men de slår inte mina egen mix med hallon, kanel, nötter och frön. Häj.