Om några timmar är det dags för ultraljud på Östra. Jag håller på att krevera av oro. Jag kommer bara inte kunna hantera om något är fel. Jag vill inte.

13:40

Sprattel sprattel var det första vi såg! <3 Åh, lilla kotten. 8,5 cm från rumpa till huvud, fint litet hjärta och alla kroppsdelar på rätt plats. När barnmorskan sa att den uppenbarligen var vaken slog det Erik att den ibland sover, den rör sig, den är, att den faktiskt är levande där inne. Den kommer födas och då börjar den leva livet, men den lever faktiskt i min mage. Eller ja, hon, vår fina flicka.