De första dagarna i vecka fem var jag så sjukt hungrig och tarmarna i magen rörde runt som bara den. Det släppte och sen är det enda jag har känt av något ömma bröst och ibland något annorlunda i magen. Har velat ha byxknappen uppknäppt så mycket som möjligt, hehe. Kanske är jag lite tröttare och det kanske är inbillning, men träningen/löpningen känns definitivt tyngre, som att jag har mer flås. 

Jag har mått bra fysiskt, men fasen vad jobbigt det är psykiskt. De två första dagarna var jag bara glad, men det byttes snabbt till mestadels oro. Vill bara spola fram fyra veckor till det första ultraljudet!