Den 15e har passerat och Erik hade fått temat saffran sedan länge. Kan ju intelligent annat än gott liksom. 

Så lite förvånad blev jag allt när han serverade en grekisk sallad till förrätt. Men tydligen är det så att Grekland exporterar en hel del saffran, se där!

I huvudrätten var såsen illgul av kryddan och den gjorde sig suverän till laxen, potatisen, morötterna och schalottenlöken. Men efterrätten slog alla rekord. Den killen må ha haft kladdig choklad i hälften av sina middagar, men jag kan in blamea honom. Kladdkaka med saffran, toppad med en bit peppakaksmarabou och sharonfrukt. MUMS!

Hennie satt glatt med under hela middagen och verkade tycka att vi var dumma i huvudet som valde trerätters framför hennes smörgåsrån och gröt med päronmos.