Som i fredags, när vi varit iväg längre än väntat hela dagen och hon inte hade sovit ordentligt. Hon grät och snorade hela vägen hem i bilen (20 min kändes som två timmar), lilla gumman. Och så väl hemma fick hon mat men kom inte riktigt till ro innan vi läste Petter och hans fyra getter i vår stora säng. Sen satte jag henne på sidan i min famn, stoppade nappen i hennes mun och la snutten i hennes knä som hon direkt drog upp över näsan och ögonen. Hon lutade sig mot mig och jag drog upp mina knän och la armarna runt henne, som en liten puppa. Hon tittade upp på mig med sina stora trötta ögon, drog en djup suck och somnade på två röda, en timme innan ordinarie läggdags för natten. 

Jag satt kvar så med henne länge och sjöng tyst med hennes hand runt mitt finger. Jag la försiktigt ner henne i sin säng och hon rörde inte en min. Sen kände jag av att jag inte ätit mer än frukost och en bulle till lunch, lagade ihop en kycklingpasta och satte mig framför Idol med en alkoholfri Corona. Smälte lite Dumle och doppade äpple i kolasmeten och saknade Hennie.