Hennie är nästan nio månader och jag har inte längre en liten bebis. Hon kommer närmare att krypa för varje dag, ålar, snurrar, vrider sig, klättrar på oss och fastnar i hörn. Hon leker själv med sina klossar, står mot stolar och har borstat tanden två gånger.

Sen en vecka tillbaka vägrar hon i stort sett alltid att äta från sked, så det tar sin lilla tid när hon själv ska pilla in maten i munnen när dessutom hälften åker ut och måste puttas in igen. Inte så effektivt, helt enkelt, men hon är rätt gullig när hon sitter där och äter. Kan inte förstå att hon kommer kunna gå om bara några månader!