Camilla kom hit med sushi. Vi åt den och njöt.
Alina kom och vi satte på Torkel i Knipa. Vi skrattade och tjöt.
Francie kom hem med Dexter. Han var så oerhört söt.

Jag har blivit hundmamma!

Ja, just ja. Jag har ju glömt att nämna att den finns en väldigt stor chans att det inom snar framtid kommer springa runt en liten 9-veckors pälsboll med namnet Dexter här i huset. En Cockapoo är vad det är och alla är så galet excited, inklusive mig, efter att ha fått ett mail idag som bekräftade att snutten ville komma till oss!

Om inget är fel och de inte är så jävla sega på att svara på mailen kommer Dexter redan på onsdag. Här gick det undan, haha! Så sent som för en vecka sen var det inte ens bestämt att hunden skulle införskaffas ens i höst! Men alla blev vi kära i little D.

Kalkonfamiljen är ute och går lördagspromenad i grannens trädgård!

Läste nyss världens gulliagste blogginlägg av Camiiiiilla. Känner mig extra smickrad eftersom att jag är innehållet i hennes första spontaninlägg någonsin.

Så igårkväll kom Cammy över med två pumkin latte från Starbucks, yum! Hon hade även med sig ett hemmagjort Kalaha som vi drog några spel med samtidigt som vi satte nästan hela rappen med Eminem i "Love the way you lie", ja vi äger!



Sen myste vi till en film och Camilla öppnade sen mina ögon för VÄRLDENS ROLIGASTE FILM, "Torkel i Knipa", som vi tyvärr bara kunde se ungefär halva av. Men fyfan, jag skrattade så jag grät. Det blev pölar. Som när vi skrattade åt "Vad gör 'an Göran? Men Göran, vad göör 'an?" i ettan. Men i alla fall.

Vi filosoferade och granskade mina konstverk, som ett par som ligger ute och kollar upp i stjärnhimmeln, jämförde armar, ben och fötter innan hon körde hem i natten. Mums vad du är god lilla vän.

Liten sneak peek. Se den!

ZzzZZzz.. Idag blev en ringköpardag med Alina och Nina i Boston. Och en middag på The Melting Pot på sammanlagt 120 dollar, hehe.

Snart blir det mys med Camullis!


Gif animator

Fick äntligen skjuts till Fenway runt 23, mötte upp Nina och strosade hem till Hectór och José Carlos, några mexikanare.

Där hängde det ännu fler mexicans, till exempel Daniel, Brookline-killen och Gerardo (den trejde på två dagar). De var inte äckliga som mexikanare ibland är, utan hur trevliga, roliga och musikaliska som helst! Lite alkohol sveptest på studs. Kul med nytt folk.

Nyss kom jag hem från taxin, liten tjurig afrikan som inte hittade vägen och hetsade lite. Men men. Nu ska jag försöka ta igen mina sovtimmar innan en brunch imorgon.

Pusspuss

Pallrade mig upp vid 9 trots att jag fortfarande inte har tagit igen mina sovtimmar från ett par nätter tillbaka. Sprang 5k upp och ner, fram och tillbaks här omkring i neighborhoodet.

Vid 11 pallrade jag, Nina och Alina iväg till Alumni Stadium på Boston College's campus tio minuter härifrån för att titta på football-matchen.



Så jävla mäktigt alltså! Aaaasstor orkester som gjorde balla formationer och några töntiga cheerleaders, men fortfarande coolt! I en fullsatt arena på 40 000 pers sprang sen BC Eagles in på planen till jubel jubel jubel. BC's egna sång spelades och alla var så inne i det hela!

Flying Eagles Orchestra


EAGLES löses upp



Att vi inte förstod speciellt många regler, eller att BC faktiskt förlorade med 19-0 gjorde alltså inte så mycket. Som Malin säger kändes det verkligen som att man var med i en Amerikansk College-film! Kanske var verkligen den snyggaste cheerleadern tillsammans med den bästa spelaren, höhö. Dock hade det kanske varit ganska kul att höra 40 000 pers go crazy för ett par poäng eller så.

Fullsatt

Ikväll blev det häng på Harvard Square med Cammy, liten fika och band som spelade, samt ett par pratiga och irriterande El Salvadorare - myyys! Längtar tills alla juldekorationer kommer upp där, de stora lila rosetterna i gatlysena till exampel, ååh! Efter att en taxi nästan kört in i oss hittade vi äntligen parkering, nästan stört omöjligt vid Harvard en helgdag.

På väg hem var det nykterhetstest längs med vägen. Testet bestod inte av blåsning och visning av körkort som man kanske kunde tro, utan ett "Hi Ladies, how are you? Where are you coming from? Harvard, okay, what happened there? Fun, have a good night!". Jag säger då det.



Imorgon blir det tidiga löprundan innan jag, Alina och Nikolina (även kallad Nina, ny trevlig svenne-nästan-granne) drar på ett BC Eagles football game! Boston College alltså. Arenan ligger alldeles runt hörnet och som tidigare nämnt är college-matcherna ungefär lika stora som de nationella lagen.



Arenan tar 44 000 pers, så det kan bli väldans trevligt! 28 grader och sol väntas dock, man kanske kommer svettas lite.

Om en vecka väntas dessutom ännu ett Yankees - Red Sox-möte i baseball! Det var ju ett år sen jag och familjen var och kollade i New York. Den här gången blir det här hemma på Fenway, hm, och där kommer jag komma i min Yankees-hatt bland alla Red Sox Bostonian-fans. Hatad med andra ord, hehe. Så ja, mycket sport = gillat!




SCHNUCK!

Utdrag från juliaingemarsson.blogg.se - 1 juni 2009:

"Det är nog mina enda krav när jag är borta; Sälj för fan inte huset eller tomten, låt inte mina katter dö och dö inte själva."





Så bra gick det. Love you Missie Mus.

Kaffe med Cam i Cambridge - 20:45-22:30. utomhus, 27 grader
Biljetter till Yankees - Red Sox med Nina nästa fredag
Löpning med Cam imorgon
MapMyRun.com

Julia nattar Byron och efter en rolig diskussion om hur coolt det är att kunna många språk språrar ämnet ut och vi samtalar upphetsat om hur gärna vi vill införskaffa "Rock Band".

B: "We can set our alarm, meet in the hallway, go downstairs together and say that we want Rock Band!"
J: "Or, we set the alarm on 5 in the morning, meet up, rush in to your parents badroom and scream "WE WANT ROCK BAND! WE WANT ROCK BAND!"
B: "OH YEAH! And then we do these moves, (slänger upp näven i luften) and then we go hyper!"
J: "And then we do these faces, (stirrande ögon, blottade tänder) and walk towards them!"
B: "Haha, PROMISE JULIA, PROMISE!"



Fem minuter senare.

B: "Lets use a tect to make it happen!"
J: "A tect? Do you mean a test?"
B: "Oh, I forget what it's called, you know, it's like short emails."
J: "OH, you mean texts?"
B: "Yeah! Lets send a text to Abba (Jon) and let him know what we want!"

SMS:
"We want rock band, we want rock band! /B and J"

SVAR:
"Haha! Go to bed guys!"

Byron är så jävla rolig. Fy fan vad jag älskar honom! Det finns inget roligare än att ha en glad, seriös diskussion med honom. Han är fashinerad av så sjukt mycket, hans ögon glöder av informationintaget han får och hur coolt allting är. Inspirerande.

SÅ KAN DET LÅTA

Bä, bä white lamb
do you have any wool?
Yeah, yeah little kid
I have the whole bag full
A jacket for you dad
and a skirt to your mom
and two pairs of socks for your little little BROTHER

The squirrel sat in the tree-ee
was about to eat the nu-ut
Then he heard some kids and
started to run awa-ay
He-e jumped from branch to branch
and hurt his little little foot
and the big and fussy ta-ail

When the troll mom has put all her kids to bed
and tied them to her ta-ail
She sings very softly for the eleven little kids
the prettiest words she knows;
O aj aj aj aj buff
o aj aj aj aj buff
o aj aj aj aj buff, buff
o aj aj aj aj buff

Once upon a time there was an ugly troll
who came to this counrty in an air balloon
He lay down in Texas
with his head in California
And his feet were all the way in Massachu-u-setts

Ja, SÅ det kan låta

Efter ett litet snack med Malin förstod jag ganska mycket mer vad som hände i Sveriges val idag. Politik är något jag alltid varit så ointresserad av, men nu är till och med jag inne i det. Jag har lärt mig lite mer om det helt enkelt, det var väl det som behövdes. Och vad jag nu vet är så jävla uselt.

Sverigedemokraterna - 5,6 % och där med inne i Riksdagen. VAD I HELVETE?! Ja, alla ska få ha sin egen åsikt, men sen när har rasism varit okej? Jag kan inte förstå det. Och inget av blocken fick över 50 procent, vad bra då, Sverige kommer fy fan vara kaotiskt kommande år. Inte är jag speciellt glad över att ha Reinfeldt kvar heller. Säger inte att jag ville ha Mona Sahlin, men vafan.



Nåväl, just nu känns det som om de borde köra alla mot SD och skippa den jävla blockmuren.

För övrigt idag drog jag, Alina och Cam på horse polo uppe i North. Det var ganska pråligt, intresset låg inte så mycket på att se matchen, utan på att glo på de "fina damerna i hattar" som i stora drag alla hade antingen en hund i koppel eller cigarr i munnen och som alla trodde de var så mycket. Ganska kul höhö.



Kvällen avslutades med middag på Cheesecake Factory. Ingen cheesecake för mig, var allt för mätt efter maten, PHU!

Sååå är äntligen jobbhelgen över. Eller egentligen inte, men Jon och Francie kommer hem om några timmar. I fredags morse åkte de nämligen iväg till Vermont för att springa 32 mil - under typ 35 timmar. I etapper dock, men ändå.

Hela fredagen jobbade jag, hämtade upp Daph och lagade pannkakor med Sarah. Med henne med gav jag upp att få de tunna, stora, runda pannkakorna - istället hackade vi upp allt i bitar som vi sedan blandade med glass eller sylt i en skål. Mycket uppskattat!


Inatt kom Sarah in och sussade i min säng, det fick väl vara okej, sängen är ju stor nog! Åt frulle och sen fick jag sex timmar off då gamla babysittern Kathleen tog dem ett tag. Drog till gymmet och träffade sen upp tyskan Christina på Beacon St. för häng och lite sushi. Köpte på mig ett par låga svarta Converse också, de behövs alltid och det är ju verkligen sånt man ska investera i när man är här, 300 SEK!



Efter lite studsmattehopp tittade vi alla fyra sen på "Diary of a Wimpy Kid" (även han med svarta Converse), mycket rolig måste jag erkänna, men också GROOOOSS vid vissa tillfällen. Och nu sussar de alla så sött och det lär väl jag göra också om en liten stund.

PHUU!

Mitt sista inlägg för dagen har det udda och osmakliga subjektet trosor. Är det inte konstigt hur länge just den där speciella trosan kan hänga med så länge? Vet inte riktigt varför det blir så, men vissa funkar helt enkelt än idag.

I underklädeslådan hittade jag just ett par som har varit med om en del. Ett par blå med röd spets och vita dödskallar på, från JC är jag nästan säker på. Dessa köpte jag senast i nian, vilket innebär att de är minst 5 år gamla. Nu hade ett litet hål spruckit upp på fel ställe, så de åkte i trashen.



Jag kollade vidare och hittade ett par väldigt speciella ljusblå med Snobben och vita stjärnor på, även dessa med spets. De här är jag helt säker på att jag köpte för 9 år sedan, när jag var 11. HUR STÖRT ÄR EGENTLIGEN INTE DETTA?!

Jag tror det är fler än jag som har flera år gamla trosor, frågan är bara varför mina inte blev utrensade när jag packade till USA för över ett år sedan och hur jag kunde ha samma storlek när jag var 11 som nu. Men, jag är ju inte känd för att vara sådär väldans kurvig direkt.

Idag skjutsade jag Daph till skolan i Cambridge och när jag skulle åka tillbaka hem 5 minuter efter det att jag parkerat var batterierna urladdade och bilen startade inte. Skruttbil! Frågade en av papporna som droppat sitt barn om hjälp och han körde och hämtade bilen och startkablar.

Men nej! Det funkade inte. Så jag ringde Francie som fixade dit någon mekanik-nisse som kom efter 45 minuter. Han kunde däremot jump starta bilen och satte i ett nytt batteri. Så efter 2 timmar kunde jag börja rulla hemåt igen. Bara lite irriterande att jag missat två av mina lediga timmar..

Men när jag kom hem var det dags för skype med Jessica aka Smöris och det var mycket trevligt! Två timmar blev det, sen lite tv-tittande vilket innebär att jag nu börjar jobba igen om 10 minuter. Känns helt okej ändå.



SHULIMUTT!

Två låtar som ofta snurrar i min skalle och som är väldigt bra trots visst tjatande:

DAGENS CITAT FANNS I GLOUCESTER:

Julia: SA DU HONS?!
Camilla: Neeej, hennes så klart. Tänk om man sa hans, höhö
J: Mäh, det kan man ju inte göra.
C: Men vad skulle du säga att det heter då?
J: Honoms! Näääe... HAHAHAHHA!

Julia: Ikväll är det MTV Music Video Awards
Alina: ÅÅH, vilken kanal?
J: Eeeh.. MTV Alina.
A: Jaha.



Igårkväll var för övrigt en mycket bra kväll. Jag jobbade från middag till läggdags och jag satt och såg på mina tre ungar som satt där vid matbordet och åt. Jag kände mig energifull och körde lite hetsiga danssteg och rapade lite, jag var "wound up" till ungarnas stora glädje.

Vi började sjunga "that's the way, aha aha, i like it, aha aha" i alla möjliga versioner och med de fjantigaste dansmovsen till. Byron ställde sig upp på stolen och körde på, men då gick Julia över styr, ställde sig på bordet, började dansa och sjöng "THAT'S the way IIIII LIKE IT!!" Ungarnas ögon fullkomligt lyste av lycka, haha.



Vi konstaterade att vi var TVUGNA att sätta på lite musik och dansa innan läggdags, så vi drog på "Everybody" med BSB och "I kissed a girl" på full volym, dansade så löjligt vi kunde och fullkomligt skrek till texterna.

Sen lugnade vi ner oss lite med "Man in the mirror" innan vi gick upp och läste en bok.
"Can you sing those swedish songs with the sad tune?" frågade dem och oj vilken nogstalgi.

Det blev både "Trollmors vaggvisa", "Vem kan segla", "Vid en väg, på en sten" och "Du lindar av olvon". Lugna som tre filbunkar var dem när jag fått tre hårda kramar och pussat dem tusen gånger var. Aaah.

När jag tittat på Hollywoodfruar hör man ofta "de har nu kommit tillbaka till den lyxiga miljonvillan" och de visar upp världens mansion med 20 rum, guldpålar i taket, värsta köket, badrummen, walk in closets och så vidare. En miljon dollar är alltså ca. 8 miljoner svenska kronor och visst skulle det ses som dyrt i Sverige.

Här om månaden, året, whatever, såg jag en annons på ett hus här i området. Inte lyx, men så klart större än det vanliga svenska huset, en vanlig villa liksom, 7 rum och kök kanske. 1,5 miljoner dollar. FATTAR NI VAD DYRT DET ÄR ATT BO HÄR?! Man betalar mer för ett vanligt hus här i Bostons suburbs än lyxhusen i Hollywood.

Jag kollade upp det och så här ligger det till:

TEN MOST EXPENSIVE US CITIES TO LIVE IN:

10. Seattle, Washington
9. Ann Arbor, Michigan
8. Fairbanks, Alaska
7. Los Angeles, California
6. Philadelphia, Pennsylvania
5. San Diego, California
4. Anchorage, Alaska
3. Juneau, Alaska
2. Boston, Massachusetts
1. New York City, New York

Boston är tvåa i hela USA efter, inte så förvånande, New York! 48 % dyrare än de flesta andra städer och en av städerna med de högsta hyrorna. Varför?




- Harvard University. Här ingår en bunt smarta människor.
- Många etablerade, stora företag. Business town med andra ord.
- Hamnstad
- Trendig och fin stad med ny kultur blandat med massvis av historia

Shit alltså, vissa har pengar i det här landet.

Efter en dag med trolldeg, Zoo och hakgubbar gick jag ikväll efter gymmet över till Malin och chillade. Jag doppade tekakor med ost i te, yum. Sen tittade vi på lite svenskt Idol och det bästa av Björn Gustafsson och Filip och Fredrik. Dessa tre måste vara bland de roligaste människorna på denna jord!

Jag vet att Fredrik är Majas man, men jag kan inte låta bli att vilja låna honom lite, GAAH! Hypnosen från Boston Tea Party (vilken jag såg för första gången i en iPhone på en av Alicantes bakgator) och Filip och Fredrik fulla på jobbet är två av mina favoriter och får mig att garva SÅ hårt!




Malin hade också hittat ett nytt program med duon, "Lite Närhet", vilket vi också såg det första avsnittet av. Så där jobbigt pinsamt men roligt där de har letat upp fyra stollar som behöver en livskamrat. Vi får väl se hur detta slutar! Tack för en trevlig natt Malla!

Ofta hittar man grejer på Marshalls när man inte alls har planerat det. Som till exempel ikväll. Jag och Malin åkte dit och tittade igenom alla gångar och provade sen typ 15 plagg var.

Jag kom hem med en brun skinjacka, en höstjacka, tre stickade tightskläder, en t-shirt, en mysig hoodie och en flaxig kofta. ÅH VAD JAG ÄLSKAR ATT SHOPPA I USA!!

Kollade också in på Monkis hemsida idag och oj vad mycket Julia-kläder jag hittade. Det som suger är att det inte går att köpa över internet. Jag måste nästan maila mamma en liten lista!



Puss och godnatt!

Nyss avslutades Söderling vs. Federer-matchen. Slutade INTE bra!

Fram tills för några år hatade jag allt och alla som vann mot Sverige. Nu har jag blivit bättre, det är ju inte deras fel att de är duktiga. Och Roger Federer kan man ju inte vara arg på.

Däremot slår det slint i skallen på mig om motspelarna är arroganta, dryga och på tok för självgoda. Då kan jag haspla ur mig både det ena och det andra, skrika och sparka och slå vilt omkring mig. Som sagt, tur att Federer är en bra människa.



Men kommentatorerna ikväll var inte det. Okej, lite bra saker sa de om "Sodderrrling" men fan vad de var partiska. Federer gjorde allt sååå mycket bättre, Söderling var tvungen att shapa up och huj vad dåligt han spelade och vad oskärpt han var och vad få äss han gjorde.

MEN HAN KANSKE INTE SATSAR PÅ DET?! HAN KANSKE VET ATT DET INTE ÄR HANS STARKA SIDA OCH SATSAR PÅ NÅGOT ANNAT ISTÄLLET?!

GAAAAAH, jävla äckel-Amerikankommentatorer. "MEN HÅLL KÄFTEN DITT JÄVLA DUMHUVE" kunde jag dock hålla mig till, "I know, you're annoyed!" sa Francie och "You kidding?" svarade jag. Bajskorv.

SÖNDAG 5 SEP

Gick upp vid 11 och började packa till utcheckningen. För sista gången försökte jag få tag på Maxime som OCKSÅ BEFANN SIG I M, MEN SOM JAG ALDRIG FICK TAG PÅ, GAAAAH!



Vi skulle lämna väskorna i bilen i garaget, men när Cam ska låsa upp funkar det inte. Inga batterier i bilen. SUUUUG! Öppnade framdörren manuellt, men den gick sen inte att låsa igen. På toppen av detta hade vi parkerat under ett litet tak, vilket innebar att vi kunde öppna motorhuven ca. 30 centimeter. Lite desperat försöker vi tillsammans att putta bilen haha.



Bad om hjälp på hotellet och en liten snubbe kom med en låda för att hjälpa oss.

"Electric car? No, I can't help you." på fransk brytning. Nehe. Mekaniker? Vad gör vi? Senare kommer gubben springande och förklarar att en mekaniker just hjälpt en annan bil och om vi ger honom 20 dollar kan han hjälpa oss också. YES! Den här mannen kunde knappt ingen engelska och visste inte vad en elbil var så det gjorde oss lite fundersamma. Men han fick in sina elkablar och jump startade bilen, PHU!





Med onda fötter gick vi sedan vid 14:30 för att hitta någonstans att äta på huvudgatan. Vi gick förbi gårkvällens kisställe och vad ser vi inte bakom en pappskiva lite smådiskret så där? En kissande brutta, haha jag höll på att dö av kvävt garv!








Vi endade up på ett Chilenskt ställe och fortsatte sen att göra staden tills klockan 18-19. Så himla fin och häftig stad med massa färgglada byggnader och roliga byggnader! Camilla hade läst om någon kulle man skulle åka upp på för att se ut över Montréal, så det ville vi försöka. Vi hittade dock inte bilvägen så vi fick gå. Mer. Ganska brant. Jag var lite sur.



Men det var fint när vi kom upp, en stor öppen plats med fina blommor och en kyrka (?) och en väldans fin utsikt. När vi hittat tillbaka till bilen åkte vi in till centrum igen för att äta innan vi gav oss av. Vi hamnade på ett Japanskt ställe där servicen visade sig vara urusel.






Tusen år att få bord, tusen år innan man fick beställa, inget att dricka, fel mat, 5 tillsägningar om notan och över allt omkring oss såg man alla andra som fick in fel mat, suckade och skrattade för att det var så jävla frickin' otroligt!



Till slut fick vi notan, vi gav 5 cent i dricks och drog. Liiite upprörda lämnade vi Montréal runt 22:22. Färden till bordern gick smärtfritt, men sen gick det utför. I New Hampshire stoppas vi av en blinkande polis för fortkörning. FUCK! $206 i böter och snäll som polisen var drog han bort några miles per hour så Camilla slapp förklara sin speeding för en judge..

Well, 83 istället för 55 miles per hour ska väl straffa sig. Men ca. 5 minuter senare blir vårt äckelsinne testat. Utspritt över två hela filer är det nämligen en sjö av blod, här och var slafsor med blodigt kött och sist men inte minst ett halvt rådjur. Svans, bakben och rygg/mage, men sen massa blod och kött.. Fresh. Och inte hann vi väja undan för det. Eeeeh.

Välbevarade kom vi i alla fall hem klockan 3:30, ROLIGASTE HELGEN!!

LÖRDAG 4 SEP

Camilla och Julia slog samtidigt upp ögonen efter 3,5 timmars sömn (klockan 9) efter att ha hört ett skrik. Det visade sig att vi parkerat precis bredvid en golfbana och i den vändplats där folk tyckte om att rasta sina hundar, höhö.



Ja men då åker vi då! tänker vi och körde in till Montréal efter tusen "Arrêt"-skyltar i neighborhoodet, stoppskyltar alltså. Ja, i Montréal snackar ju folk nänligen franska vilket vi insåg när vi inte kunde hitta vår "street" i gps:en, det heter ju "rue".



Kollade in vart vi skulle bo kommande natt och parkerade mitt i stan för att bruncha och göra oss lite fräscha. Det blev något väldigt franskt, en crépe! Sedan spatserade vi runt i down town, upptäckte bland annat att i Canada heter det "Café Starbucks Coffee" för att man ska fatta att det är ett café, tills klockan blev 15 och vi kunde checka in på hotellet.





Innan detta skulle det så klart inhandlas lite dricka och Camilla försökte i ca. 10 minuter komma på vad Canadas motsvarighet till Systembolaget hette. Till slut gick jag ut på gatan, frågade första bästa och fick svaret:

"SAQ, it's right there across the street!"

Typiskt oss eller vad? Bokstavligen 10 meter ifrån oss. Köpte lite alkohol och drog till hotellet som var hur nice som helst! Medan Camilla sussade lite tyckte jag det var dags att fixa min utväxt, så det gjorde jag. Sen blev det drink och vin och iordninggöring, samt söndertagande av vinkork, höhö.







Vid 23 drog vi ner på stan, mitt bland klubbarna och barerna bodde vi, hur bra?! Frågade några vakter vid en Irländsk Pub vart man skulle dra och självklart var det in dit. Så lite öl på det, massage från en svensexare, dans med servitrisen och gapflabb vid spilld öl. Ja, just ja, shotten också ja.







Gick vidare och träffade på härligt folk, in på Club Ivy hamnade vi tillslut, riktigt kul att få dansa och parta lite, SHIHOO! Kissade bland soppåsar, in på en annan club, tillbaka till puben och fyyyy vad kallt det var sen vid 3. Fick skjuts hem och däckade vid 4 i vår queen size bed.

Så, ännu en liten spontantripp att berätta om. Hoppas ni orkar läsa, mycket är faktiskt ganska kul. Spännande. Galet.

FREDAG 3 SEP

Jag och Cammy ute och gjorde lite ärenden med oklara planer för kvällen, "vi borde ju ha åkt någonstans nu när vi båda har helgen off"

- Vi åker till Montréal!
- Men.. JA!
- Imorgonbitti eller vad?
- Fan, det är Labour Day weekend, det kommer vara fett mycket traffik. Varför inte åka nu?
- VI GÖR DET!!

Så vi packade snabbt ett par väskor och lämnade Boston runt 23 i spöregn från Earl the Hurricane i Florida. Det varade inte så länge som tur var.



Körde genom Massachusetts, New Hampshire och Vermont innan vi kom fram till den Canadensiska gränsen vid 4:00. Någonstans på vägen i USA säger Julia:

"WOW, ÄR DET DÄR MÅNEN?! FETT STOR!"



Här på gränsen mellan USA och Canada gick vi på toa efter att ha visat våra pass och papper!


Ser ni vad det var? Burger King, haha! Förutom det stoppet lullade vi runt i säkert en timma för att hitta en öppen bensinstation. JAG MENAR HALLÅ?! Hur fan kan de inte vara öppna, vad gör folk liksom?!

I Canada med km/h, meter och celsius påbörjades leken "I would rather.." och avslutades också efter någon halvtimme efter att ha blivit allt för motbjudande. Klockan 5:30, ca. 10 minuter från down town Montréal, körde vi lite random av motorvägen och in i ett litet villaområde. Vi kollade in GPS:en, hittade en vändplats, åkte dit och parkerade och somnade sen bums i bilen!

Idag är det den 7e vilket innebär anniversary! 14 månader. 7 to go! Kommer ila förbi.

Inlägg från Montréal kommer, kanske kommer de bli lite långa, men det är de värda.

Ikväll åkte jag och Camilla upp till Alinis och bokade hotellen i Las Vegas. $65 var för två kvällar och två hotell (varför inte när det finns så många roliga?) nära lyx! Inte fel det inte.

De hotell vi bestämde oss för var Hotel Paris, där det innuti hotellet finns gator och affärer som i Paris. Här tog vi ett enkelt rum.


Det andra hotellet är Stratosphere Hotel och där brassade vi på med en suite på 1000 kvadrat feet. Här får vi lyxbäddning (uuuh), king size beds, dining room, living room, bar och den lyxigaste room servicen. För typ 30 dollar var! De räknar väl med att man spelar bort peningarna istället.


Nu börjar jag längta! Jag får ju semester till och med, YES!

Bloggar en kortis från hotellet i Montréal, Canada! Och hur kommer sig detta? För att fatta mig kort kom vi igår kväll på att man kanske skulle åka någonstans denna helg då både Julia och Camilla hade ledigt. "Montréal!" kom vi på, packade snabbt och drog direkt.

Framme halv sex imorse, sov tre timmar och efter en dag i stan är vi nu på hotellet för lite pre-game. Det är ju nämligen 18-årsgräns just här! Vilket innebär utgång som ni kanske förstår.

Berättar mer när jag kommer hem till Boston! PEACE OUT!!

Söndagen den 17 april 2011, 19:10

Stockholm - Auckland!

SHIHOO I'M WOUND UP!

Jag älskar att ha något att längta efter men ändå inte vilja avsluta det jag håller på med. Just nu i alla fall, kanske blir det jobbigt senare, men det orkar vi inte tänka på nu!

Första september, oj oj oj vad tiden går, så var det plötsligt höst. Fast höst och höst, vi snackar ändå 35 grader i skuggan, stekande sol och 90% luftfuktighet. Uuäääh.

Idag blev mitt membership på gymmet unfrozen efter en månad av resande och peppad som attan cyklade jag dit imorse innan jag började. Men kunde jag gå på zumba eller springa? Nej, för av någon jävla anledning har jag ont i foten så det gick inte. Så frustrerande att halta runt när man vill springa, ÅÅÅÅH!



Jag sitter just nu och letar lite flyg till mig och Natta till Auckland i Nya Zealand där vi kickar av vår resa i mitten av april. Har jag sagt att Natta från och med nu är min resepartner? Tror inte det va? Andra får gärna hänga på!

Natta är lite seg och ge mig passinfo, men annars ska jag boka vilken dag som helst nu. Så irriterande när man hittar något bra, fyller i och i sista steget får man veta att det är fullbokat. Jag menar, varför visas ens den sökningen? IRRI.

Mycket är emot mig idag känner jag, höhö.

CIRKUSDAGEN - 29 AUGUSTI 2010
(av fotografi-galna Annabelle)

Natten då Kathleen och Jason kom över på besök i Squam Lake blev Sarah min room matey.

Jag gick och borstade tänderna och när jag kommer tillbaka till rummet ligger Sarah och asgarvar i min stora sovt-shirt och sovshorts, haha.



Jag går sen tillbaka för att ta på mig kläderna och natta mig och när jag kommer tillbaka är det jag som gapflabbar:



Sarah är rolig hon. Den regniga dagen åkte vi till något litet town för lite "back to school shopping". Jag dog lite när Sarah köpte ett par Converse med peace-tecken och silverglittriga snören och Daph ett par rosa. Båda var också väldigt ivriga att köpa tights i roliga färger, jag undrar vad dem fått det ifrån?.. SÖTNOSAR!

Sen var det fashion show för hela slanten till "party in the usa" och deras poser måste vara det klockrenaste jag någonsin sett. Älskade barn.