Med sovsäten på bussen gick resan faktiskt ganska smidigt de åtta timmar mellan Ho Chi Minh och Dalat! Uppåt, genom kulliga och gröna landskap tog vi oss och hoppade alltså av i orten Dalat. Väl framme på hostellet möttes vi av en smått hög (av gräs eller pga diagnos vet vi ännu inte) som efter att vi berättat att vi ville rida struts tog oss på en privat tur innan mörkret la sig!

Trötta avslutade vi dagen med rundvandring i stan, en kaffe och bakelse från ett av de fantastiska bagerierna, en 15 sek hårklippning för Ferbandos del och filmkväll på hans hotellrum. Imorgon är vi uppe med tuppen igen för 7-bussen till Nha Trang och nyårsfirande!

Av nagon anledning gar bilderna inte att forminska, sa det blir en del scrollande.. Hur som helst passar jag pa att uppdatera lite nu pa vagen nar jag anda har chansen! Tillbaka till 30 grader och luftfuktighet, och resan borjade lite osakert eftersom inget av mina bankkort fungerade pa flygplatsen.. Tack och lov fungerade de i storstaden!

 

Ensam forsta kvallen motte jag Jacob fran Tyskland, sa vi gick ut och at farska springrolls och utforskade staden dagen darpa. Aterigen ar jag chockad hur ett land ens kan fungera med sa laga priser att de knappt existerar. 20 kronor for en full maltid och ett glas vin? 3 kronor for schampoo? Jag forstar inte. Annars ar det mopeder i mangder, det ar HELT sinnessjukt och inte som nagon annan stad jag sett! Trafiklysen existerar knappt, utan det ar bara att ga rakt ut i gatan och lita pa att bilar och mopeder vet vad de gor och undviker en.. Det ar sa fruktansvart utmattande att ga omkring, sa intense, manga intryck och valdigt hogljutt. Ljus, lampor och juldekorationer i mangder och valdigt smoggigt. Tva, tre dagar rackte gott och val.

 

Kaffet har i Vietnam ar verkligen nagot nytt - ska tydligen vara ett av de basta i varlden. En speciell bryggteknik och svart kaffe blir starkt, men samtidigt sott och man far halla igen for att inte skrika "GODER MORGON VARLDEN!!!!" efter en klunk!

 

 

Efter att Perran och Zey hittat hit igar eftermiddag bokade vi en trip till Mekong Delta for idag. En extremt skumpig buss tog oss dit, vi akte bat pa floden, blev bjudna pa te och snacks i en liten village, sag rispapper torka i solen, kokosgodis tillverkas och poppat ris poppas! Riktigt haftigt. Vi tittade ocksa ner i en burk i vilken det lag kobror och faglar, hela och doda, och gosade med alkohol for att bilda ett smarrigt vin.. Mums. Stora feta ormar i glasburar tycker de ocksa om!

 

Sen tog vi en svang i de klassiska paddelbatarna med vara hattar, till en annan by dar vi blev bjudna pa lunch och aldrig tidigare smakad frukt - jack fruit. Mycket gott! Efter en ostadig med spannande cykeltur pa de sma vagarna hoppade vi tillbaka i den storre baten till en lokal marknad med tiotals sorters ris, gronsaker, frukt, och kycklingar som lag halvt doda i en stor klunga med ihopknutna ben. Usch.

Skump, skump pa bussen och tillbaka i Ho Chi Minh City for middag efter en lang heldag. Men det ar bara att kampa vidare - imorgon bitti klockan 7 hoppar vi pa bussen till DaLat i sju timmar. Dar SKA varldens godaste kaffe finnas, och tydligen kan man rida struts dar.. Det kan ju bli spannande!

Allt är packat, rummet tomt och utcheckat. Snart åker jag till flygplatsen igen och hoppar på planet till Ho Chi Minh, 30 grader, Vietnam! Det krisade lite imorse och Vietnamplanerna höll på att röras om en del. Mina brittiska resepolare Perran och Zey skulle med en tidigare flight imorse och vi skulle ses på hostelet ikväll, men de är fortfarande kvar i Hong Kong..

 

För det första hade Zey råkat fylla i fel datum i sin visumansökan, vilket gjorde att hon fick inte lämna Hong Kong. Perran inser vid incheckningen att båda hennes bankkort är spärrade och att hon har 20 spänn på fickan. De kom därmed aldrig på flyget. Nehe, då får jag väl resa ensam då! tänkte jag, medan de små britterna försökte komma på en lösning. Det slutade med att Zey ansökte om nytt visum och att de bokade och köpte nya flygbiljetter och är på plats imorgon eftermiddag.

 

Det blev ett dyrt misstag från deras sida, men det kan hända alla och å andra sidan fanns det ju inte så mycket annat de kunde göra. Så nu ska jag planera min första dag i Vietnam imorgon och sen är vi igång! Så nu blir nästa uppdatering kanske inte förrän jag är på svensk mark igen, det vill säga den 10e januari. Men man vet ju aldrig. Instagram och facebook finns ju alltid annars - so long!

 

 

 

Så var julafton över. Jag måste så klart säga att det var den ovanligaste hittills i mitt liv! Hela dagen har jag spenderat totalt ensam, fysiskt sett. Om man bortser från folkmassan i downtown så klart. Hur som helst var det så jag ville ha det här borta - jag ville liksom inte "go and have a coffee", "go out for a glass", eller "party hard" på julafton, det funkar ju inte! Jag ville ha det mysigt, med traditionerna så gott det gick, utan att någon skulle komma och störa.

 

Så, min julafton började i sängen med pepparkaksgröt, kaffe och sista chokladbiten till Jul med Ernst. Den fortsatte i mjukiskläder med en liten julsaga jag fann på SVT, lite julmusik, nagelmålande och småpyssel på rummet. Sen öppnade jag mina paket som skickats i en box från USA. Ett gulligt kort, lite julgodis, ett ugglevärmeljus, läppglans och världens mysigaste tjocktröja med Squam Lake-tryck. Helt underbar - jag älskar den! En liten hint till att jag ska med dit i sommar kanske..

På det följde en liten skype innan det runt 15 var dags för Kalle (som finns på hårddisken), glögg, pepparkaka och lussebulle. Mh. Lite mer skype och sen "lagade" jag min julmat, vilken bestod av ägghalvor, köttbullar, senapssill och lite Janssons. Middagen avnjöts till sista avsnittet av Barna Hedenhös - så bra!

 

Sedan tog jag mig ner till konserthallen vid hamnen och lyssnade på julmusik framförd av en fullt bemannad orkester och en barnkör. Fint! Hong Kong centrum var totalt fullsmockat med människor som "firade" jul. Nedräkningar, event och hundratals poliser på plats, men det var fint med julbelysningen och stämningen - en bra sista vy av staden! Jag timade att komma hem i samma stund som Kalle var slut i de svenska stugorna och släkten skulle fika, så jag joinade med en kopp glögg, ett par pepparkakor och mitt tända ljus. Herregud vad gott det luktar, och vad mysigt. I Sverige ska jag tända massvis med ljus! 

Nu tror jag att jag ska avsluta min julafton, som nu faktiskt gått över till juldag, med Karl Bertil Jonssons Julafton. Ljuset brinner fortfarande och julmusiken är på. Jag har pratat med släkten, det är faktiskt stämning och detaljerna fanns där idag. Helheten, svenskheten, mysigheten, umgänget och resten kommer i ett par veckor. För i år är ju julen inte slut den 25e december, utan tar istället ett litet uppehåll och forstätter den 10e januari!

 

Var jag ensam och traditionsenlig idag blir det raka motsatsen imorgon - ett glatt och gnistrande Disneyland väntar, tillsammans med goda vänner, Mickey Mouse, Långben, Kalle och co! Kvällen ska avslutas med en stor middag, och det blir min sista heldag i Hong Kong. God Jul!

Julafton, imorgon ja. Sjukt. Lika sjukt som att jag precis packat upp, tvättat, och håller på att packa om, packa ner. packa KLART. Inte bara till Vietnam, utan till Sverige, varenda liten sak. Rummet håller på att tömmas! Jag har som redan nämnt sett fram emot att komma tillbaka till Sverige, men idag när jag landade med planet i Hong Kong kände jag ändå det där härliga "äntligen-hemma-vad-skönt-leendet" sprida sig. Jag tycker ju om HK, det har ju varit hemma. Och efter drygt en vecka i 4-7 grader kändes det ganska skönt att komma tillbaka till de behagliga 18. Så lite snopet, tomt och konstigt känns det ändå att packa ihop. Lite glada julhopp, skutt, glid och spring i den ovanligt tomma korridoren satt ändå på sin plats - för imorgon är det ju som sagt julafton!

Så, efter ungefär 22 timmar på väg är jag nu tillbaka i Hong Kong - från Kyoto till Osaka till Tokyo till flygplatsen till Beijing till Hong Kong till campus. PHU!

 

Olidligt långt inlägg, så om du vill kan det räcka med att läsa att Japan är HELT fantastiskt. Jag älskar det! Människorna är helt underbara, hjälpsamma, söta. Trots att de ibland inte förstår eller kan prata engelska ger de inte upp förrän de har lyckats hjälpa till. Kulturen är häftig, maten är god, det finns historia, roliga saker att äta och uppvärmda toalettsitsar. SÅ skönt. Det är organiserat kaos i storstäderna - jag antar att Tokyo till exempel är crowded, men det känns inte som det. Allt flyter på, utan problem, och till skillnad från i Hong Kong är det lugnt och skönt på gatorna och tågen. Lugnt och skönt var det dock inte när jag mellanlandade i Beijing eftersom jag bokstavligt talat fick kuta genom halva flygplatsen för att hinna med nästa flyg. Men det gick! Väl framme i Tokyo hittade jag Gillis och med en lätt köldchock (ca. 7 grader) tog vi oss till hostelet.

 

JAG ÄLSKAR TOKYO! Vi gjorde Shinjuku, Yogiyo Park och the shrine, Shibuya med Shibuya Crossing och Hachiko-statyn, galna spelarkader, Hello Kitty-butiker, bullar med ansikten och hysteriska mall. Vi kollade in Tokyo Tower, julpyntet, Ginza, Akihabara med hundratals stora affärer med hylla på hylla med manga, figurer, planscher, etc. etc. Gillis var i himmelriket. Mangaporr är ju då något jag mindre förstår mig på! Vi åt också glass i smak av vitlök, rostat grönt te, wasabi, dubbelost, ål och indisk curry - mycket spännande. Framför allt kunde jag pricka av en punkt på min Bucket List - sushi i Tokyo! Den godaste sushin dessutom.

 

 

En dag var åkte vi till Hakone för att kolla in Mt. Fuji-området via fem olika färdmedel: tåg, cable car, rope way, båt och buss. Mt. Fuji och Lake Ashi var nog dagens höjdpunkt, så sjukt fint. En annan dag tog vi oss till Kamakura, en liten ort utanför Tokyo. Bara att vandra runt i solen, bland höstfärger, coola träd och löv var underbart. En stor Buddha, tempel och en mysig gata på det gjorde dagen! Det bästa är så klart de gratis smakproverna man får - det gör ju att man kan prova så mycket! Det japanska godiset som säljs i Sverige är ju inte i närheten av de här läckerheterna. Yatsuhashi till exmepel, och de där bollarna och nötterna. Mmh.

 

På onsdag kväll satte vi oss på nattbussen till Kyoto. Vi åt frukost på stationen, lämnade av våra väskor på hostelet och åkte till the Silver Pavilion. Herregud vilket sagoområde säger jag bara. Rena rama trollskogen, riktigt mystiskt. Och vem hade kunnat tro att vi skulle få syn på en vild babian? Senare vandrade vi genom Geisha-distriktet Gion där vi även var med på en teceremoni. På kvällen provade vi rätten okonomiyaki, även kallad Japansk pizza. MUMS!

 

I Kyoto spelades julmusiken ut över stadens gator dagarna i ända. Jag var nöjd! Vi tog en trip till Nara där vi tillsammans med hundratals rådjur kollade in ännu lite fler tempel och shrines, och dagen därpå tog vi tåget till Osaka. GALEN tågstation. Osaka Castle och Dotombori fyllde vår dag, tillsammans med strövande genom de kilometerlånga shoppinggatorna inomhus! Efter x antal hundra "Irasshaimaseeeeeeee" (Välkommen in i butiken!), men sådan där olidlig asiatiskt knorröst åkte vi hem för middag. Sista dagen bestod av the Golden Pavilion, International Manga Museum och Sanjusangendo. Vi avslutade med en fika (Japan måste ju vara caféernas land) innan vi skildes åt och Gillis tog sig mot flygplatsen och jag mot nattbussen i Osaka. Min resa i Japan avslutades med en julmarknad vid Umeda Sky Building där bussen gick ifrån, till och med glögg fanns det!

Sammanfattningsvis alltså - VI ÄLSKAR JAPAN! Ville komma tillbaka i samma stund som jag satte ner foten, och det ska jag göra. Till körsbärsblomningen.

 

Nu känns det skönt att vara "hemma", trots att det bara varar i två dagar innan det bär av igen. Men imorgon är det julafton, då ska jag njuta!

..på universitetsnivå!

 

Idag var det både fredagen den 13e, Lucia, min sista tenta och därav alltså lov! Jag tränade för sista gången på en månad, skrev tentan (vilken kändes bra) och sen var det så klart ännu en julfika med glögg, pepparkakor och lussebulle till SVTs Luciamorgon och dagens julkalenderavsnitt. Pricken över I:et var att pepparkakorna nu blivit halvmjuka och sega, så att man kan suga luften ur dem så där. Mmh, mys.

 

 

Sen var det bara till att sätta igång att packa eftersom jag och Gillis möts upp i Tokyo imorgon! Julkalendern går för övrigt att se i mobilen, vilket innebär att jag inte kommer missa ett enda avsnitt så länge det finns wifi. Hur som helst, för första gången på väldigt länge har jag endast en fjuttig handväska som handbagage, resten checkas in. Det känns nästan lyxigt, vilken befrielse!

 

Nu är jag alltså ledig fram till och med att skolan börjar hemma i Göteborg den 20 januari - så nu kör vi, fullt ös! Schemat är speckat och det kommer flängas fram och tillbaka ganska rejält. Ska inte sticka under stolen med att jag ser fram emot att sätta mig i flygplansstolen och andas ut, på väg mot Stockholm Arlanda den 9 januari. Men fram tills dess ska jag ha så kul! Så kul att jag lämnar datorn här hemma, så vi får väl se om det dyker upp någon japansk uppdatering.

 

Sammanlagt är det alltså bara fyra nätter kvar i Hong Kong, sjukt. Men ganska lagom, och skönt. Och tänk att det i stort sett är julafton när jag kommer tillbaka till HK från Japan..

Men ja ja, NU KÖR VI!

Så, läste på lite och förstår det som om det kan vara lite problem med att använda kort och ta ut pengar i Japan. Jag kan ju lika gärna fixa lite cash här tänkte jag, tog ut några tusingar i HK dollar och åkte till Chungking Mansions där det finns typ trehundrasjuttioelva valutaväxlare.

 

Tänk att jag landar på Arlanda, Stockholm, Sverige om EN månad.

Ganska precis exakt faktiskt - en månad, en timme och 5 minuter till uppskattad ankomsttid!

Förhoppningsvis landar Qataren på en snötäckt, lite molnig flygplats. Det skulle vara mysigt.

Som tidigare nämnt är det mycket här som är smaksatt med "green tea". Bröd, rulltårtor, bakverk, kakor, kaffe latte, etc, etc. Det är ju ganska smaklöst på många sätt, vilket de flesta vet efter att ha druckit det "vanliga" gröna teét.

 

MEN, det finns en green tea-produkt har jag fastnat för. Extremt mycket. Kit Kat Green Tea. Det smakar som vit choklad och grönt te kombinerat, och så lite krisp. Härligt grön är den också. Jag tror nästan jag kan säga att de är helt fantastiska. Det är så där att man bara vill ha mer och mer och inte kan sluta äta. Tror jag, för jag har dock bara ätit ett par, med tanke på att jag snott dem från Michelle's snackförråd.

 

Det kan hon vara värd, så som hon väsnas och stör min sömn VARENDA jävla natt. Ikväll sover hon dock hemma, vilket innebär noll släng i dörrar, garderober, lådor, spring in och ut, skrammel vid skrivbordet, prassel med påsar, klirr med tallrikar och si och så mellan 2:00-5:00. Jag ska försöka utnyttja det och gå och lägga mig NU - det kan behövas med tanke på morgondagens hike!

 

Hur som helst härstammar de här Kit Kat Green Tea från Japan, dit jag faktiskt befinner mig om en vecka. YES! Några av de lite ovanligare smakerna på Kit Kat i Japan är även wasabi, chilipeppar, red bean sandwich, pancake, chestnut, soy bean, cherry blossom, cheddar cheese, pudding, black honey och mycket, mycket mer. Här ska testas! "Vit, ljus och mörk choklad" - vi västerlänningar kan allt vara trista ibland.

ALLTSÅ AAAAAAAAAAAARRRRGGGGH, min roomie sitter här bredvid och smaskar på bröd - inget ont mot henne i allmänhet, men jag kokar av irritation, vill skrika och vrida av hennes nacke och slänga något hårt som fan i golvet och sparka och fäktas och slå! Jag tycker Hong Kong som stad är helt fantastisk, men det krävs inte mycket nu för att man (ja, jag vet att det är fler än jag) ska bli URSINNIG och bubbla av irritation på grund av de kulturella egenheterna. Jag vantrivs verkligen inte eller har hemlängtan på så sätt, men jag är verkligen SÅ mätt och sick and tired på delar av kulturen och är SÅ redo för att åka hem till Sverige.

 

Jag har varit borta hemifrån länge förr, ja, men det här går ju inte ens att jämföra med USA. Större kulturkrock helt enkelt. Jag skulle aldrig kunna bo här under en längre tid, det är verkligen inte bra för mitt humör. Här om dagen höll jag på att börja tjuta av irritation för att en människa satt och slamrade i en av gymmaskinerna. ÖKA VIKTEN, MINSKA VIKTEN, ELLER HÅLL EMOT MED MUSKLERNAAA-HA-HAAAA.

 

Nej, den här kulturen skulle nog ta död på mig till slut. För högt blodtryck. Andas.

Inte ens två veckor kvar i HK nu innan resandet!

1a december och det känns som en varm vårdag i Sverige. Frisk luft, soligt och så där varmt i solen/kallt i skuggan. Jag gillar det. Och snart är det ju vår där hemma på riktigt, vintern kommer nog kännas lagom lång i år! Det känns lite konstigt, att man gått runt i shorts i över ett halvår. Och att tiden i HK faktiskt är slut om två veckor, med undantag för de tre dagarna över jul. Vad snabbt det gick ändå! Kommer sakna att ha höga berg omkring mig. Sista lektionen hade jag i fredags, och nu är det bara två tentor och en halv uppsats kvar!

 

 

Annars gick jag tro det eller ej ut och röjde i fredags. Jag var för omväxlings skull riktigt sugen och taggad! Som vanligt i HK innebär det extremt sena (eller tidiga) nätter, och jag var hemma 6:30. Jag gick upp vid 13, och trots att jag inte druckit speciellt mycket eller mådde dåligt kände jag ganska rejält att jag inte är 16 år längre!

 

 

Det blev inte så mycket mer av den dagen. Jag och Katrina gjorde klart vår uppsats, och jag försökte plugga en del innan jag avslutade med en film. 10 timmar efter att jag vaknat sov jag igen, men det gjorde inget för jag ville egentligen bara att dagen skulle ta slut så att det skulle bli december och 1a advent!

 

För tillfället väntar jag på att det första avsnittet av julkalendern ska släppas på SVTplay så att jag kan ta en paus i pluggandet med en liten julfika. MYS!

 

Men, vad är detta - DET HAR REDAN KOMMIT UT!